Monika Moberg, Sventorp
Det finns kulturkämpar runt om i Sverige, människor för vilka det är lika självklart som viktigt att för sin omvärld peka ut de livsvärden som de inte själva kan leva utan. De flesta av dessa kulturens trampcyklister brukar vara okända utanför sin hemtrakt, men tack vare Liv i Sveriges medlemmar och lokalombud landet runt får styrelsen lyckligtvis fortlöpande tips om lämpliga priskandidater. Sällan har dock rekommendationerna varit så entusiastiska som när de drivande krafterna i skrivarklubben Pennan i Skaraborg talat sig varma för Monika Moberg i Sventorp.
   Litteraturintresserade kvinnor som är med i en lokal läsecirkel och årligen besöker bokmässan i Göteborg är det lyckligtvis gott om, i synnerhet i pensionärernas krets. Men yrkesverksamma kvinnor som därutöver håller litterära föredrag, redigerar antologier och verkar som läsfrämjande journalister i lokalpressen är betydligt färre. Och de yrkesverksamma kvinnor som dessutom arrangerar konst- och fotoutställningar, ordnar skrivarkurser, föder fyra barn, driver ett tryckeri för egna och andras texter och inbjuder till poesi- och prosakvällar i sitt eget hem, de kvinnorna är så få att de sannolikt bara är en: Monika Moberg. Till Östergården i Sventorp söker sig hugade skribenter, inbjudna konstnärer och muntliga berättare från hela Skaraborg. ”Jag vågar inte annonsera, vi skulle inte få plats”, sa hon en gång till lokalpressen.
   Om skrivandets mödor har Monika bland annat sagt så här: ”Det vanligaste skrivfelet vi alla gör, det är att vi tror att det räcker med att skriva en text en gång, sedan är det bra. Så fel. Det gäller verkligen att jobba med det man skrivit. Det kan vara känsligt för en del. Kritik är svårt men viktigt.” Som litteraturfrämjare är Monika Moberg samtidigt klar över att läsande och skrivande hänger ihop och stimulerar varandra. För henne är det lika naturligt att tala sig varm för erkända författare som Ann Tyler som att locka vanliga läsare att uttrycka sig i skrift eller att våga berätta inför publik. Monika Moberg är kort sagt en hederspristagare i Liv i Sveriges anda, och det känns särskilt lämpligt att få kungöra detta just i år, när ett av hennes främsta skötebarn, Skrivarklubben Pennan, fyller 25 år.
Liv i Sveriges styrelse genom Göran Palm

Göran Lundin, Skellefteå
Liv i Sveriges hederpris för år 2007 tilldelas den västerbottniske författaren och bokutgivaren Göran Lundin, född 1950. Vad vi i första hand vill premiera är Görans mångåriga arbete som drivande kraft i det författarkooperativa bokförlaget Ord & visor i Skellefteå. Men vi tänker också på den del av hans eget författarskap som lyfter fram norrländska vardagserfarenheter som sällan är omnämnda söderöver. ”Förbanna inte mörkret”, ”Busschauffören som försvann” och ”Guldmakarens hemlighet” heter tre av dessa böcker. Den sistnämnda handlar om guld- och silverstölderna på Rönnskärsverken vid 1980-talets början.
   Göran Lundin har ett förflutet som journalist, bland annat som redaktionssekreterare på tidskriften Clarté i Stockholm, när vänstern var som mest hoppfull. Men det var romaner han ville skriva, inte artiklar, och därför fattade han två ovanliga beslut som han sen dess har förblivit trogen. Dels flyttade han tillbaka till Skellefteå, där skrivmiljön var lugnare än i Stockholm, dels utbildade han sig till bussförare, så att han slapp brödskriva för att finansiera sina romaner. Arbetskombinationen fungerade bra fram till 90-talets början, då föreningen Ordfront, där Göran var aktiv medlem, genomgick en första ekonomisk kris och tvingades tacka nej till flera av förlagets författare. Då låg det nära till hands att deppa ihop eller att lämna litteraturvärlden, men två av författarna, båda med samma vackra förnamn, Göran Lundin och Göran Burén, grundade i stället ett eget bokförlag hemma i Västerbotten. Den tändande gnistan blev mötet med en boktryckare i S:t Petersburg, som Ord & visors förlag sen dess har samarbetat med.
   På detta ovanliga bokförlag är författarna sina egna marknadsförare. De får själva betala första upplagan i förväg, men i gengäld får de behålla hela överskottet när de lyckas sälja mer än halva upplagan. Ett färskt exempel på hur bra det kan gå är en lapptillsyningsmans självbiografi, som nyligen kom i en andra upplaga, ett av flera samarbetsprojekt mellan Liv i Sverige och Ord & visor.
   Sverige vimlar av författare som huvudsakligen intresserar sig för sitt eget skrivande, men det är sällsynt med författare som ägnar mera tid och engagemang åt andras skrivande. Göran Lundin är i hög grad en sådan författare, en hel nordsvensk skrivarskola i miniatyr. Därför är det en glädje att tillerkänna honom Liv i Sveriges hederspris.
Liv i Sveriges styrelse genom Göran Palm

Jenny Eklund, Umeå
Årets Trampcykelplakett, den 14:e i ordningen, går till journalisten Jenny Eklund. Hon får priset för sina kreativa idéer att inspirera äldre personer att dokumentera sina liv, för sina insatser som radiojournalist där hon lyft fram livsberättelser och för sitt arbete att via webben popularisera biblioteken genom att föra ut läsande och skrivande till nya grupper, inte minst ungdomar.
    Jenny Eklund, född 1971, har i sitt arbete som journalist visat upp både mångsidighet och nytänkande. Det började 1994 med radiojournalistik och sedan research- och reporterarbete i olika TV-program. Därefter var hon redaktör för livsåskådningsmagasinet Spira. Nästa tjänstgöring var på Umeå universitet, som lärare i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap. Samtidigt började hon leda studiecirklar i ämnet Våga tala samt även hålla föreläsningar om olika aspekter av kommunikation.
   ”Folkbildning går som en röd tråd genom allt jag har gjort,” säger hon. ”Det är anledningen till att jag blev journalist. Jag har alltid gillat att vara ute bland folk och göra intervjuer och sedan förmedla deras berättelser till en publik.”
   Tack vare sin farmor och sin mormor fick hon på allvar upp ögonen för den äldre generationens livshistorier. Det ledde till idén om ett skrivarprojekt för seniorer. I samarbete med Umeå kommuns kulturförvaltning och ABF startade hon Skriv för livet där Jenny ledde skrivarcirklar som även innehöll datakunskap. Syftet var att deltagarna skulle producera var sin livsberättelse, inklusive foton, i tryckt form som de själva formgivit. Skolorna drogs in i projektet och med dem ungdomar som fick tjänstgöra som datalärare för seniorerna. I gengäld bjöds de äldre in i klassrummet för att berätta om tider och förhållanden i bygden som de unga ofta inte hade en aning om. För detta projekt tilldelades Jenny Eklund pris som Årets folkbildare av tidningen Fönstret tillsamman med nio andra.
    Erfarenheterna som skrivarlärare resulterade 2006 i Skriv ditt liv- Handbok i självbiografiskt skrivande. En annan avläggare till projektet blev en långkörare i Radio Västerbotten: programserien Så var det då – och efterföljaren En glimt av livet. Sammanlagt ett 40-tal program där Jenny intervjuade mestadels äldre personer om deras livsöden.
   Skriv för livet har sedan fortsatt i studiecirklar, både i Umeå och på andra orter i Sverige där man använder Jennys handbok och pedagogik.
   Sedan 2007 kan Jenny Eklund välkomna biblioteksbesökare i Västerbotten till ett interaktivt vardagsrum. Det är Umeårregionens bibliotek som tagit initiativet för att göra besökarna mer aktiva och biblioteket mer lättillgängligt. På hemsidan Mina bibliotek lånas inte bara ut böcker, skivor och filmer. Här diskuteras också skrivande och litteratur, och här skrivs artiklar och recensioner. Jenny håller dessutom fortlöpande skrivarutbildningar för bibliotekspersonal och hon fortsätter sitt folkbildningsarbete i form av nya studiecirklar och föredrag.
   Vi i Liv i Sverige är stolta över att få hylla en pristagare som både brinner för livsberättelser och har kompetens att kunna föra ut detta engagemang till nya generationer berättare och i nya medier.

Liv i Sveriges styrelse genom Pelle Olsson

Jenny Eklund inbjuder till skrivövning.
Skriv livshistorier på sex ord!
Klicka på länken och följ instruktionerna.